Det var en vacker höstdag i november. Solen sken, luften var klar och frisk. Trädens alla löv skimrade i grönt, gult, rött, orange, och brunt i alla möjliga nyanser.
I en villaträdgård i Limhamn stod fru Birgersson och räfsade löv. Ytterdörren till grannhuset öppnades och äkta makarna Vinter kom ut.

– God middag Agdar! Vilket härligt väder vi har idag?

–  Nämen Hej Gunhild! Ja det är verkligen ett strålande väder! Idun och jag ska just köra och handla inför helgens gåsamiddag, Karl och du kommer väl?

–  Ja! Vi skulle inte missa det för allt i världen, det är ju årets höjdpunkt. Era söta döttrar kommer väl att vara där hoppas jag?

–  Ja då. Elsa och Anna kommer vara där, och de har lovat att sjunga något. Men nu måste vi åka om vi ska     hinna handla allt.
Hej då Gunhild!

– Hej då Agdar och Idun, vi ses på lördag!

Paret Vinter klev in i sin silvriga Audi och bakade ut ifrån gårdsplanen och lämnade den pampiga, vita sekelskiftes villan bakom sig.

Polisens utredning sa att bilen väjt för ett rådjur, och kört in i ett träd. Agdar och Idun som aldrig skulle skada en fluga, klart att de försökte skona Bambi med sina sammetsbruna ögon och vita, mjuka svans.  Det blev aldrig någon gåsmiddag.
Bambi studsade vidare.
I den vita sekelskiftes villan satt två små, söta, föräldralösa flickor ensamma kvar.

Ja det är så historien brukar berättas. Men det är lögn. Detaljer har ändrats och detaljer har utelämnats. Men var inte oroliga, Jag ska ge er sanningen.

Det var en vacker höstdag i november. Solen sken, luften var klar och frisk. Trädens alla löv skimrade i grönt, gult, rött, orange, och brunt i alla möjliga nyanser.
I en villaträdgård i Limhamn stod fru Birgersson och räfsade löv. Ytterdörren till grannhuset öppnades. I panik kastade fru Birgerson räfsan, hon snubblade igenom lövhögen och sprang emot sitt hus så fort hennes åderbrock drabbade ben bar henne.
Tänk om det var grannfamiljens äldsta dotter som var på väg ut. Fru Birgersson var livrädd för flickan med de isblå ögonen, det var något som inte stod rätt till med henne. Ett allvarligt fel.

Hon drog en djup suck av lättnad när hon såg att det var föräldrarna som lev ut igenom dörren. Hur kunde ett sådant trevligt par ha ett sådant obehagligt barn? Den lilla flickan var det ju inget fel på. Hon var lika snäll och go som sina föräldrar. Men den äldsta… fru Birgersson fick kalla kårar av bara tanken på flickan.

Paret Winter klev in i sin silvriga Audi och bakade ut ifrån gårdsplanen och lämnade den pampiga, vita sekelskiftes villan bakom sig. De hade fått nog. De behövde hjälp. Men fanns det någon som kunde hjälpa dem? De hade ett problem större än livet sitt självt.
De hade ett monster till dotter. Ett missfoster som ville skada alla.

–      Det är som om hon är besatt av djävulen, Agdar! Grät Idun hejdlöst

–      Jag vet min älskade. Vi klarar inte detta längre, vi behöver hjälp.

–      Menar du att… att snyftade Idun.

–      Ja jag menar att det är dags för `männen i vita rockar´, att komma.

Bakom en dörr stod Elsa, och hon hade hört allt.  INGEN skulle stoppa henne. Den som försökte skulle få frosta för det.

Polisen förstod ingenting när de kom fram till olyckan. Trots att det var nästan tio plusgrader och solsken, var vägen glashal. Cirka femtio meter av vägen var täckt av is. Is som var blankare än en spegel. Ännu konstigare var, att bilens bromsar var fastfrusna av tjock snö och is.

Paret hade inte haft en chans att hålla kvar bilen på vägen.
Vad var det som hade hänt? En snöstorm som dykt upp likt en tromb ifrån tomma intet? Det var inte möjligt.
Tänk och det var parets dotter som låg bakom allt? Det var ju något obehagligt och iskallt över henne.

–      Det här får aldrig komma ut! Om hon förstår, att vi vet vad hon gjort, kommer hon att förfrysa oss alla.

–      Men vad ska vi göra kommissarien?

–      Vi låser in henne i huset, och pratar aldrig mer om detta, förstått! Om hon är inlåst, kan hon inte skada             någon.

Inlåst blev hon, och inlåst har hon varit… tills nu.
Nu är snömonstret löst, och hon kommer att förgöra oss alla om vi inte stoppar henne.

Det mina vänner, det är sanningen!
Just det Elsa, jag vet vad du gjort och vad du är kapabel till. Nu vet alla andra det också, och det är bara en tidsfråga innan vi förgör dig. Inget torn eller snöslott kan skydda dig nu!